måndag 20 juli 2009

Tillsammans

Även i mitt spruckna fönster mot verkligheten
finns det en aning av ljus.
När tillvaron krackelerar och mörkret faller över din
verklighet så förtvivla inte.
Gör så gott du kan med det lilla ljus som finns kvar.
Minns också att alla gör så gott de kan.
Det är den enda riktiga sanningen och trösten.
I en ofullkomlig värld är vi åtminstone lika.
Ofullkomliga. Och trasiga
Och så fantastiskt vackra och nödvändiga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar