Sanning

Det är alltid när jag går emot mig själv

som det går fel och jag går vilse

tror att deras väg är min.

För det tror ju dem.

Att det alltid finns en annan väg mycket bredare och bättre

än alla andras skapad av någon icke nämnd

och utsedd till den enda riktiga vägen

att vandra.

Det låter som Gud men är det inte.

Detta fenomen är skapat av äregiriga och storhetsvansinniga

människor som du och jag

bara lite girigare och hungriga på att roffa åt sig

hela skatten för egen del.

Du och jag står och böjer nacke och viskar

varsågod det bjuder jag på ...

Jag ska inte bråka eller vara besvärlig.

Var för helvete besvärlig !

Sätt dig på tvären och hävda din rätt

för att inte kväva dig själv

och bli en bitter och i förtid gammal människa.

Stoppa ditt åldrande genom att säga Nej !

Eller Ja.

Om du släpper fri dina krafter

kommer du med automatik att

bli behandlad med respekt

och till och med beundran.

Kämpa dig upp till ytan för att göra detta möjligt.

Varenda vilsen varelse på denna planet

är på jakt efter sin egen röst och själ

men tar alltför ofta en sen väg via

andras drömmar och planer

och låter dessa bli en förlängning av sina egna.

Det kommer aldrig att räcka i längden.

Du måste orka leta dig fram till ditt eget hjärtas röst

hur förbannat snårig och jävlig den vägen än blir.

När du väl når fram

kommer du att belönas tusenfalt

och rosor och diamanter kommer att falla

över den väg du går ...

Väntan

Vad du gör - gör det helt och fullt.

Brinner du för skalbaggars fortplantning så

lägg dig i den mjuka mossan under en 400årig ek och

invänta ekoxeparets dans.

Ligg där i mossan när sommarsolens heta strålar

bränner ditt skinn. Vänta i det oupphörligt strilande höstregnet

och ligg för all del kvar när den första pudrande

nysnön täcker över ditt ansikte.

Låt nordanvindens yrande vinterstormar bita men ligg kvar.

När våren kommer lovar jag dig att ekoxeparets

kärleksmöte kommer att bli det vackraste du någonsin upplevt.

Vet du varför ?

Du hade modet och förmågan att hålla ut och trotsa

svårigheterna.

Tystnaden väntan och uthålligheten har ett värde.
Utan ett bejakande av de subtila värdena urholkas livet

och blir en mekanisk fördummande

behovstillfredställningslösning.

En snabb fix utan själ hjärta eller passion.

Utan bestående värde.

Utan längtan.

Utan liv.

Livsmanuskript

Vem bestämmer spelreglerna i ditt liv ?

Jag hoppas att det är du.

Men det är inte helt självklart att så är fallet.

Vi är väldigt bra på att dela ut regin till våra egna

livsmanus till vem som helst utom oss själva.

Inte sant ?

Tänk efter - varje dag är en ny dag fylld av

ångest över att behaga andra människor.

Varför är det så ?

Samtidigt finns det inga människor som erhåller

så mycket beundran som de som visar integritet

och till ganska höga pris ibland litar till sin särart.

Varför gör vi inte alla det till vår uppgift att sätta

lit till att vi har hela svaret inom oss.

Svaret till just vår livsgåta kan ju bara finnas

hos oss själva.

Vi föds in i världen med nyckeln till denna gåta och

lämnar densamma ensamma medvetna om vi har

lyckats lösa mysteriet eller inte.

Inte många andra bryr sig egentligen.

Så fullständigt upptagna som de är av att lösa sina

egna livsgåtor.

Lämna din roll som uppfyllare av andras förväntan

och börja leva livet för din egen skull.

Varför inte kalla det för konstruktiv egoism ?

Det behöver inte vara fel att tänka egoistiskt

det kan till och med vara så att det i slutändan

leder till bättre förutsättningar för både dig och din omgivning.

Du blir en gladare friare och mer positiv människa

och kan i detta tillstånd få energi till att bejaka både dig själv

och dina medmänniskor.

En vacker tanke eller hur !

Dikt

Så tänkte jag mig himlen

som en sandstrand

utan slut

eller början

bara havets viskande lugn

så skönt ... så skönt ... så skönt

En strandlinje

inte rak

utan böjd

Mina ben är starka

och stegen bra

På avstånd ljudet av mås

och i fjärran

nästan upplöst av dis

silhuetten av en människa

Stilla närmare mig själv jag går

jag tänkte mig himlen så

Tid

Vad är tid.

En av människan skapad ordning för att

försöka kontrollera det okontrollerbara.

Livets gång, det oändliga livet som med sina

oerhörda möjligheter skrämmer och upphetsar oss

samtidigt.

Vi delar upp tillvaron i små linjära enheter för att

uthärda det tidlösa.

Gudarna skrattar medlidsamt.

Det är nu en månad sedan min far dog.

En knapp vecka sedan hans begravning.

Innan far dog fanns det tid. Tiden med min far.

Innan begravningen fanns det också tid.

Tiden innan begravningen.

Nu finns det inte längre någon tid.

Jag tror inte att döden har något behov av tid.

Det finns en farlig lockelse i det som inte är förenligt

med det liv vi lever här.

Men kanske behöver vi ändå tillföra lite tidlöshet i

livsekvationen.

Tänker på dig far.

Far

Döden förändrar inget

Vi blir varken större eller mindre än i livet

Men döden gör tydligt hur oändligt värdefullt livet är

Vilken form det än tar

Fast vi i missriktad stolthet och rädsla gömmer oss

är det bara i livet vi hittar varandra

Livet är det enda viktiga

Om döden kan lära oss något

är det att leva och älska när vi finns

Vi gjorde så gott vi kunde

Vem kan begära mer

Tillsammans

Även i mitt spruckna fönster mot verkligheten

finns det en aning av ljus.

När tillvaron krackelerar och mörkret faller över din

verklighet så förtvivla inte.

Gör så gott du kan med det lilla ljus som finns kvar.

Minns också att alla gör så gott de kan.

Det är den enda riktiga sanningen och trösten.

I en ofullkomlig värld är vi åtminstone lika.

Ofullkomliga. Och trasiga

Och så fantastiskt vackra och nödvändiga.